Husbilen Helge: Överraskningarnas helg

Första överraskningen var att kylskåpet inte startade på torsdag morgon när Bengt hämtade bilen och jag höll på att tömma kylskåpet i bostaden. Fick det dock snabbt avhjälp på Hymercenter i Gbg, men vi blev två timmar sena till vår träffpunkt i Nora.

Vi var ett 20-tal bilar från Burstnerklubben och Motor som samlats och skulle på Mordvandring i Nora på kvällen.

Sigge och Bertil var de två herrar som tagit initiativet till denna trevliga aktivitet. Visst känner ni igen Dagmar Lange på bilden ovan, alias Maria Lang, en av landets deckardrottningar. Hon var på den tiden landets mest lästa men även mest kritiserade deckarförfattare.

1949 kom hennes första verk "Mördaren ljuger inte ensam". Totalt skrev hon 42 vuxendeckare, fyra ungdomsböcker, en novellsamling och en biografi.

Det var polisen Christer Wijk som löste hennes mordgåtor som utspelades i Skoga, ett täcknamn för Nora.

Huruvida jag läst alla hennes böcker kommer jag inte ihåg. 🤗 Men att vandra runt i Nora var helt underbart med en guide som inspirerande och detaljrikt berättade om alla gator, kvarter och autentiska personer i den här lilla staden som Maria Lang beskrivit i sina böcker.

Här är skolan som hon gick i de första åren. Självklart vandrade vi förbi det gamla polishuset med skvallerspegeln högst upp. Plötsligt dök polisen Christer Wijk upp och undrade varför det var en sån stor folksamling utanför polishuset. Oj, oj ingen i gruppen hade någon förklaring!

Här stötte vi på Skogas festprisse med flaskan i bröstfickan och glimten i ögat. Men ser ni liket i trädgården? 🤣 Vem var det? Jaa, det är bara till att läsa böckerna så får ni svaret.

Dagmars systerson Ove Hoffner deltog också i presentationen av Maria Lang och han beskrev många trevliga episoder från hennes liv. Hon bodde i huset bakom bysten fram till sin död 1991.

Men det var inte bara info om morden i böckerna utan vi fick även info om de gamla trähusen i Nora på vår mordvandring.

Nora är ju en av de tre välkända trästäderna i Sverige som fått den internationella Europa Nostra utmärkelsen för god byggnadsvård. Eksjö som vi nyligen besökt och Hjo är de två andra. Det dessa städer har gemensamt är att de är byggda i trä, men i övrigt är städernas struktur o historia olika, så alla är väl värda ett besök.

Men Nora har ju även begåvats med en gammal järnvägsstation och en Veteranjärnväg. Jag kommer ihåg att vi var i Nora 2006 för att få uppleva firandet av den 150-åriga järnvägen. T o m kungen var där och höll ett tal samt var lokförare på ett av de gamla loken som ingår i museet. Numera är den reguljära tågtrafiken nedlagd men sommartid kan man åka veterantåg med avgång från Nora station.

På fredag morgon var det samling för nya äventyr. Ingen visste vad som var på gång mer än arrangörerna. Spända stod vi där och väntade. Plötsligt dök

den här bussen upp. En rejäl överraskning för oss närvarande från Burstnerklubben och Motor.

Det var Sigges far som hade ett bussbolag och efter hans död donerade Sigge den gamla himmelsblå bussen från 1954 till Veteranjärnvägen. Visst lyckades Sigge överraska oss med detta arrangemang. Det blev en tur runt Norasjön med Bengt Filipsson som förare. Men självklart blev det ett stopp i Born vid stenvalvsbron för fika. Sigges fru Eva-Britt bjöd på kaffe och Bertils fru Christina hade bakat jättegoda bullar som vi bjöds på. Alla njöt av både bullar och den vackra omgivningen.