Det blev ca 8 mil till nästa stopp, Manta Rota, ett litet samhälle med en restaurang som har de allra godaste revbenspjällen enligt många och dessa ville vi testa. Det var fullt på stellplatsen så vi parkerade på P-platsen bredvid och vi var inte den första HB som parkerat där. Det var säkert minst 15 stycken. Här kan vi stå och invänta morgondagen och hoppas på att det blir lediga platser på stellplatsen. Lite senare traskade vi iväg till restaurangen för att avnjuta dessa omtalade revbenspjäll.
Mätta och belåtna återvänder vi till HB och till vår förvåning är vi den enda HB på platsen. Jaha, polisen har varit här och kört bort allihopa.
Polisen har ju rätt!
Vad gör vi nu? Vi får kolla om det möjligen finns någon ledig plats. Sagt och gjort, vi gick till receptionen och träffade på en kvinna som sa "Completo". Jag vet inte vart ni skall köra. Men, sa Bengt, vi har varit och ätit mat och druckit öl så jag kan inte köra. Då tinade hon upp, låste receptionen och bad oss följa med. Vi gick genom hela stellplatsen och längst ner i hörnet kunde vi få stå tills morgonen då vi skulle bevaka alla som var på G.
Denna natt sov vi jättegott. Tänk att från att inte veta vart vi skulle ta vägen fick vi en plats inne på stellplatsen. Vilken tur vi hade.
Morgondagen ägnade vi åt att utforska Manta Rota.
Havet och sanddynerna, ett landskap som påminner mycket on Halland
Byn har många restauranger och det finns en supermerkado som är ganska välsorterad. Bra promenadstråk är uppbyggda i sanddynerna för att skydda vegetationen och fågellivet. Detta är ett projekt som finansierats med EU pengar, ca 1,9 milj €.
Merparten av byns fastigheter utgörs av semesterhus och lägenheter.
Det är en badort som nu när vi är här är ganska folktom trots att Påskhelgen står för dörren men när sommaren kommit sjuder den säkert av liv.
Vi återkommer gärna hit eftersom miljön är snarlik de halländska sanddynerna som vi uppskattar.
Tyvärr kommer vi att lämna Manta Rota efter tre dygn eftersom hemresen måste fortskrida.
Ha det gött
We 4
Ja, allt har sitt slut, men ni kommer säkert tillbaka...
SvaraRadera