Dammrundan

Dagen efter besöket i Romfabriken ställer vi kosan mot bergen och dammarna. Dels hoppas vi att vi får se lite mandelblom då det nu borde vara tid för dessa vackra blommor, dels vill vi se dammarna med dess vattenreservoarer. Har de fyllts på efter de skurar vi fått uppleva eller?

Max är chaufför även idag och rattar oss runt på de slingriga vägarna upp i bergen bland tallskogarna. Vi startar med GC 500 och kör utefter kusten mot Arguinegin för att se om de spanska husbilarna har kommit denna helgen då solen skiner så härligt.

 Men det blir en kaffepaus i Taurito för att se bergraset som blockerar GC 500 och avstängningen av vägen.

 Därefter blir det GC 200 tills vi når en liten väg med nummer GC 605. Vi har tur med vädret idag, det är blå himmel och inte så blåsigt. Det är inte många byar utefter denna vägen men naturen är ändå välkomnande, då här är mer grönska än nere vid sydkusten.
Vi närmar oss den ena dammen Presa de Las Ninas som är den vackraste sjön på ön och även den populäraste. På helgerna är det många spanska familjer som picknickar där i den lilla tallskogen runt sjön. Här finns rastbord utplacerade och på något ställe kan man även campa med tillstånd.



Bilden hämtad från internet.
När vi passerade fick vi se en helt annan bild av sjön

nästan inget vatten. Det sipprar dock lite vatten från höjderna ner mot sjön men det kommer att ta tid innan den blir uppfylld igen.

Här hade vi dock turen att få se mandelblommen i full blom!

Här ytterligare en damm som inte har något vatten att tala om.

I en av kanarietidningarna läser jag att stor torka råder på GC Nederbörden har i stort sett uteblivit de senaste fem åren, vilket gör att öns vattenreservorer håller på att torka bort. Den största av dem alla Soria byggdes med en mur som mäter hela 120 m höjd för att kunna bevara regnvattnet till invånarna och för odling. Den är idag bara fylld till 0,25% av sin kapacitet.

Naturen runt dammarna är fantastisk så vi kan verkligen rekommendera en biltur upp i dessa berg. Men vägarna är som vanligt på GC mycket slingriga och smala på vissa ställen och det är gott om cyklister som också vill komma fram på vägarna. Här finns många vandringsleder runt området för den som vill vara lite mer aktiv och på närmare håll känna på den kanariska naturen.

Väl nöjda med dammarna och mandelblommen kör vi tillbaka till Arguineguin och äter middag där på den danska restaurangen igen. Tänk,två dagar i sträck, måste vara väldigt god mat där och trevlig personal!

Ha de gött

We 3

Romfabriken i Arucas

Nu var det dags igen att göra ett försök att besöka Rombrafriken. Både vi, Max o AnnHelen var intresserade av att hyra bil och åka upp till Arucas. Vi körde GC 1 och svängde av mot GC 3 för att slippa trafiken i Las Palmas.

Väl framme upptäckte vi att idag var det inga köer eller andra besök där (med tanke på att det är ca 40 000 besökare  årligen) så vi fick en guide omgående som guidade oss på både engelska och tyskaberoende på vad vi önskade.

 Fabriken som grundades 1884, har ju några år på nacken, men är ändock ett av Europas största romdestilleri med en årlig produktion på mer än 3,5 milj liter rom.

Här vid entren visade guiden på sockerrörsplantan och berättade att fabriken har några hektar på ön. Vi tyckte nog att det var svårt att se skillnad på sockerrör och bamburör!

Det fanns fyra stora lagringsmagasin där faten ligger i långa rader och där 300 av faten  var signerade av diverse celebriteter som  tex Julio Iglesias Tom Jones med flera 

Den årliga romproduktionen kan fylla en Olympic swimmingpool.

 

Kliniskt rent och mycket trevligt i hela fabriken får vi allt säga även om en stor del av visningen sker framför glasrutor.

Här kan det buteljeras upp till 85 000 flaskor rom en bra dag. I destilleriet jobbar ca 45 personer varav av dessa är det ca 20 i själva fabriken.

Efter rundturen erbjöds vi att prova flertalet av deras utbud men även att köpa med något hem ifrån den intilliggande butik som finns i anslutning till själva fabriken.

Svårt att välja mellan de 9 olika romsorterna och 11 Creams o likörer ? Skulle man ångra sig säljs de även i Sverige. Var, ja det vet ni ju.

Flaskor och etiketter har varierat med tiden.

Sedan välfyllda med olika söta romsorter fortsätter vi vår tur upp i bergen men vad väntar oss där? Störtskurar så att vi inte ens vill gå ur bilen för att äta lite lunch. På en restaurang var det så kallt i lokalen att vi vände om när vi läst matsedeln, inte kan maten smaka i en iskall lokal. Vi kör i stället mot hemmet och sedan får det bli lite middag i Arguinegin på den danska restaurangen. Mycket välsmakande tyckte alla fyra.

Ha de gött

We 3

Busstur

Häromdagen tog Ann-Helen och jag en gratisbuss upp till Las Palmas. Det är varuhuset El Corte Ingles som bjussar på dessa resor från södra delen av CG upp till varuhuset som ligger i Las
Palmas.
                 
Kl 10.30 gick bussen från Yumbo så jag tog taxi från oss och dit, ty självklart kom det en skur när jag kom bakom husknuten. Det är ju inte så roligt att sitta med våta kläder under en sån här resa som tar ca en timma.


Gratis resa upp,  men med vissa restriktioner för att få åka med gratis hem igen. Det gällde att spara sina inköpskvitton och få dem stämplade för att kunna visa upp ett för chauffören. Men det var ju REA, "The Great Sales" så det var inte så svårt att känna sig lockad av allt som hängde där på klädställningarna även om det spanska modet är lite annorlunda än det svenska.
Vad blev det då?

Jo, en vit och en mörkblå jumper för 3,95 € styck, kanonbilligt tycker jag då jag upplever dem vara av bra material. Dessutom är det aldrig fel att få en ny fräsch vit jumper.

Det blev även en poplinjacka som dessutom är vändbar, en klassisk modell som är användbar vid alla tillfällen.  Ena dagen kan jag ha en ljusblå och nästa kan jag välja den mörkblåa utsidan, allt efter humör. Priset var 50% av ursprungspriset, så jag tycker att även här kom jag billigt undan.


Trötta av att traska runt på alla sex våningsplanen, så tog vi en vegetarisk tallrik till lunch som var mycket god med sina stekta grönsaker. Tyvärr har jag ingen bild för vi var så hungriga. Först uppätet kom jag ihåg det.


Vi var trötta och när bussen kom klockan 5, kändes det skönt att få slå sig till ro och begrunda sina  inköp. Väl hemma väntade gubbarna på oss, och de ville ha en matbit på en finsk restaurang i närheten av där Max o Ann-Helen bor.
Det kändes skönt att efter maten få gå hem och slapp resten av kvällen.


Ha det gött
We 3