Husbilen Helge: El Camino del Ray

Vi passerade Alora på vägen till Estepona. Tanken var att vi skulle vandra där. Tyvärr hade vi kört så mycket upp och ner att huvudet sa nej inte mer. Vi avbröt därför tanken på vandring den gången.

Idag kände vi oss beredda att utmana frestelsen.

Vi körde A7 till Marbella och vek därefter av på A355 och A357 till Ardales. Resten blev en MA 5403 - väg upp till slutmålet Park Ardales.

Den nyrenoverade Caminito del Rey, även känd som El Camino del Rey är en historisk plats och har varit en mycket efterlängtad attraktion i Malagatrakten det senaste året. Renoveringen av den nya stigen har skapat rubriker över hela världen och Lonely Planet har nominerat vandringen längs Caminito som en av de hetaste aktiviteterna år 2015.

Som vanligt när man färdas upp i bergen är landskapet och utsikten bedårande.

Även ett träd med årsgamla mandlar har charm.

El Caminito byggdes 1901-1905 och användes för att transportera material och människor mellan två kraftverk som byggdes på varsin sida av El Chorro ravinen. Det var i början av 1920-talet som den öppnades officiellt av den spanske kungen och den fick namnet som den bär idag. Efter hans besök har El Caminito blivit en av de mest intressanta underverk i Spanien därför att den bjuder på både historia och natur i ett.

Väl framme upptäcker vi att det var tur att vi inte hade HB med hit, för här finns inga P-platser för stora fordon. Vi hade ändå tur som fick en av de sista platserna för Micran. Blir man hungrig efter turen finns här också en bra restaurang vid början av vandringsleden med gratis Wifi.

Under vår vandring mellan Pinjeträden får vi hicka, vi ser de första prositionslarverna på marken. Tidigare har vi bara sett kokongerna uppe i träden. Där ligger de med bara en 1/2m emellan

de ihoprullade och de som påbörjat sin vandring. Efter denna upptäckt bar vi Chivas stora delar av vägen för vi hade glömt hans munkavel i HB.

Floden är turkos och rinner sakta utefter leden. Slutstationen, för vår del, är den sista bilden. Där blir man insläppt i grupper om max 50 personer för att få bestiga den här "farliga leden" samtidigt som man får en hjälm. Eftersom jag är mycket höjdrädd så hade vi bestämt att vi inte skulle gå hela leden och bron som är ca 100 m upp i luften., vägen är benämnd som den farligaste i världen, och är totalt ca 6,6 km. Även hundar är portförbjuda så denna gång vände vi och tog en kortare vandring tillbaka.

Den leden avslutades med en kolsvart tunnel som är ca 200 m lång. Nu fick vi sällskap med ett par som hade pannlampa och vi kunde se var vi satte fötterna.

Kommer vi tillbaka någon gång har jag bestämt mig för att verkligen göra den totala vandringen. Nu har jag sett så många bilder på denna spännande ravin med sin ökända bro att jag vill inte missa äventyret.