Rio Tinto järnvägen byggdes 1875 och är en smalspårig järnväg på ca 300 km som gick till varierande ställen i gruvområdet. En sträcka på 84 km byggdes till hamnen i Huelva för förut hade malmen fraktats på åsnor o mulor och det tog 5 dagar. Med den nya järnvägen tog transporten ca 5 timmar. Järnvägen blev en symbol för den industriella revolutionen under slutet av 1800-talet. I området finns rester från en gammal romersk väg som romarna använde när de fraktade silver och koppar från Rio Tinto till Italica i Sevilla.
1985 kördes sista tåget med malm. Numera transporteras malmen med lastbilar.
Stationshuset där vi köpte våra biljetter
Från parkeringen såg vi de gamla brotten och den röda jorden. Fantastisk syn får jag nog säga, det röda blandat med grön markvegetationen.
På kvällen när vi kom sipprade det fram vatten i en liten fåra. Nattens oväder som vi hade, gjorde att den lilla fåran blev till ett helt vattenfall. Lite otur får jag nog säga för Rio Tintos röda färg späddes ut med nytt vatten och vi fick se mycket skummande vatten längs flodfåran.
Så vackra stenar kunde jag plocka på flera ställen. Men tyvärr har vi ju begräsat lastutrymme i HB.
Även Chivas fick chansen att följa med på tågturen. Eget säte fick han också.
Det kan tyckas skrämmande att det får ligga kvar i naturen, för det är ju inte vackert att se dessa gamla rostiga järnvägsvagnar. Men jag måste hela tiden tänka på att syftet med detta är att visa hur arbetet gick till förr i tiden. Det är ju ett MUSEUM!
Oförbränt svavel, såg ut som guldhögar
Ja, det är svårt att välja foto, men jag hoppas att jag har kunnat återge lite grand av vad som kan finnas under vår jordskorpa. Det blev över 200 foton så det var inte lätt att välja.
Med denna tågresa har vi fått se hur hundrafemtio års aktiviteter av gruvdrift påverkat landskapet. Vi fick se en stor mix av färger. Men ur ekologisk synvinkel är detta område totalt förstört.
En historisk utflykt som gav mycket, men även en tankeställare om hur vår natur lätt kan förstöras när det handlar om dagbrott. Det handlar om stora sår i naturen.
Googla gärna på Mining Rio Tinto så hittar ni många bilder.
Ha det gött
We 4
Ja, det är skrämmande hur vi beter oss med vår jord! 😩😩
SvaraRaderaJa det enda vi kan försvara det hela med är att det är flera hundra år sedan som brytningen påbörjades och då tänkte man inte på miljöförstöring. Men det värsta är att de fortfarande bryter malm men på andra ställen där i området.
Radera